|
|
|
Hankekoodi: S21441
Hankkeen nimi: Dörren
Toimintalinja: 3. Työllisyys ja työvoiman liikkuvuus
Erityistavoite: 6.1. Nuorten ja muiden heikossa työmarkkina-asemassa olevien työllistymisen edistäminen
Suunnitelman mukainen toteutusaika: Alkaa 1.10.2018 ja päättyy 30.9.2021
Toiminnan tila: Toiminta päättynyt
Vastuuviranomainen: Hämeen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus
Hakijan virallinen nimi: Föreningen Luckan rf
Organisaatiotyyppi: Muu järjestö tai yhdistys
Y-tunnus: 1637159-4
Jakeluosoite: Georgsgatan 27
Puhelinnumero: +358 50 5210080
Postinumero: 00100
Postitoimipaikka: Helsingfors
WWW-osoite: http://www.luckan.fi
Hankkeen yhteyshenkilön nimi: Gerd Norrgård
Yhteyshenkilön asema hakijaorganisaatiossa: Projektledare
Yhteyshenkilön sähköpostisoite: gerd.norrgard(at)luckan.fi
Yhteyshenkilön puhelinnumero: +358 45 211 7922
Hakijoiden lukumäärä tai tuen siirto -menettely:
Dörren utvecklar och prövar en ny metod för professionellt nätverkande i Finland. Dörren är ett konkret nordiskt samarbete där det sker ett regelbundet kunskapsutbyte mellan Axfoundation (Sverige) och Föreningen Luckan rf. (Finland). Projektet importerar det svenska konceptet Yrkesdörren till Finland samt implementerar och anpassar det för finländska förhållanden. Axfoundation är ägare av Yrkesdörren.
Projektets målsättning är att öka invandrares professionella nätverk för att öka utlandsföddas sysselsättningsgrad inom branscher som motsvarar hens kompetens. Projektets målgrupp är vuxna invandrare med särskild betoning på unga och kvinnor. Projektet erbjuds också specifikt till de som valt att integreras på svenska i Nyland eftersom denna målgrupp har få tjänster som stöder deras arbetssökningsprocess. Projektets delmål är att befrämja en attitydförändring på arbetsmarknaden gentemot invandrare och synliggöra deras kompetens genom ökad växelverkan mellan personer med utländsk och finländsk bakgrund. Deltagande i Dörren kräver inte mer engagemang än ett möte som tar en timme och har därmed möjlighet att engagera både dörröppnare och deltagare med låg tröskel.
Arbetslöshetsgraden hos invandrare är betydligt högre än hos befolkningen med finländskt ursprung. 34% av invandrare i arbetslivet estimeras överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Enligt Sitra förmedlas c. 70% av alla arbetstillfällen i Finland via nätverk. Nordiska välfärdscentret konstaterar att avsaknaden av professionella nätverk är ett hinder för utlandsfödda att hitta arbete som motsvarar hens kompetens. Samtidigt är det inte endast avsaknaden av nätverk som utgör ett hinder, utan också attityder och rädslor i arbetslivet gentemot utlandsfödda. I Dörren bygger vi broar mellan personer med utländsk och finländsk bakgrund för att främja tolerans, synliggöra utlandsföddas kompetens och öka båda parters professionella nätverk.
Dörrens aktiviteter kan summeras på följande sätt: 1) utveckling 2) matchning av deltagare med dörröppnare, 3) rekrytering av dörröppnare, 4) utvärdering och evaluering samt plan för fortsatt verksamhet efter projektslutet, 5) avslutningsevenemang och slutrapport.
Utveckling: Projektet börjar med att bekanta sig med Yrkesdörren på djupet, utveckla och anpassa konceptet till finländska förhållanden. En internetsida för projektet upprättas. Matchningsverktygets källkod överförs från Axfoundation till Luckan och vidareutvecklas så att verktyget fungerar på tre språk (svenska, finska och engelska) samt innehåller finländska beskrivningar av sektorer och yrkestitlar. En plan för att rekrytera deltagare och dörröppnare utvecklas. I projektet planeras marknadsföring via sociala medier, samarbetsparter samt inledande av samarbeten med olika nätverk, organisationer och företag för att rekrytera dörröppnare.
Matchning: I Dörren konceptet matchas utlandsfödda (deltagare) med personer i arbetslivet med liknande kompetens och erfarenhet i arbetslivet (dörröppnare) för en timmes möte.
Matchningen sker digitalt med hjälp av ett digitalt matchningsverktyg. Under mötet presenterar deltagarna sitt kunnande och arbetserfarenhet för varandra, diskuterar arbetsmöjligheter inom branschen, sociala koder, kompetenskrav etc. Utgående från diskussionen delger dörröppnaren två nya kontakter som deltagaren sedan träffar för en timme. Dörren ger deltagaren större insyn i hur branschen fungerar i Finland, vilka arbetsmöjligheter det finns och ett ökat professionellt nätverk som ökar sysselsättningsmöjligheterna.
Processen stöds av projektpersonalen men också av Luckans vägledningstjänst. Dörren sammanfogas med Luckan integrations övriga tjänster: individuell vägledning, kamratstödsgrupp för arbetssökande, sysselsättningsbefrämjande workshops och Fika mentorprogrammet. Deltagaren informeras om de olika stöd som Luckan integration kan erbjuda och enligt individuellt behov kan deltagarna använda sig av de olika tjänsterna för att få tilläggsstöd i sin arbetssökningsprocess t.ex. ifall mötet leder till att dörröppnaren vill erbjuda en arbetsprövning eller lönesubvention kan hen vända sig till Luckans vägledningstjänst för mera information och stöd. Vice versa används Dörren också som ett redskap i vägledningen för kunder, i kamratstödsgrupperna för arbetssökande och för att stöda adepter i Fikas mentorprogram. De som vill fortsätta träffas med sin Dörröppnare kan komma med i Fikas 6-månader långa mentorprogram. För att bekanta sig med Luckan integrations vägledningstjänst se: integration.luckan.fi
Rekrytering av Dörröppnare: En tillräcklig mängd dörröppnare och professionell bredd är en förutsättning för att Dörren lyckas facilitera möten. Vi rekryterar dörröppnare både individuellt och genom att utveckla samarbeten med olika organisationer. I Dörren erbjuder vi olika samarbetsmodeller för organisationer/företag/nätverk som har potentiella dörröppnare. Samarbetet kan vara: 1) att hjälpa till med att marknadsföra Dörren till sina medlemmar/arbetstagare,2) erbjuda de anställda möjlighet att ge en timme av sin arbetstid som ett sätt för ett företag att verkställa sitt program för socialt ansvar eller använda det som en metod att fortbilda sin personals kompetens. 3) ordna en nätverksträff för sina medlemmar/anställda att fungera som dörröppnare över t.ex. en lunch. I Dörren testar vi sex nätverksträffar med specifika målgrupper och syften.
Utvärdering och utveckling av plan för framtiden: Dörren konceptet utvärderas med hjälp av mätindikatorer som utvecklas för att mäta effekten av verksamheten. Mätindikatorer har utvecklats av Axfoundation för Yrkesdörren. Dessa vidareutvecklas vid behov och används för att mäta effekten av verksamheten för deltagarna och dörröppnarna. I Dörren ber vi också samarbetsorganisationerna utvärdera samarbetet med Dörren: hur väl samarbetet fungerat samt vilken nytta det tillfört samarbetsparten. De sex nätverksträffar utvärderas skilt av deltagarna och dörröppnarna efter träffen. I projektet beaktas specifikt hur metoden fungerar för och upplevs av män och kvinnor.
Utvärderingen är en viktig del av att utarbeta en plan för Dörrens framtid. Projektet utvecklar en finansieringsmodell för fortsatt verksamhet. En konkret kostnadskalkyl skapas för att mäta kostnaderna för “input” och inbesparade kostnader av “outcome” d.v.s. hur mycket verksamheten kostar i jämförelse med dess resultat och inbesparade kostnader för samhället. I projektet utreds möjligheten att integrera verksamheten i Luckans basservice (finansierad av STEA och kommunerna) och andra former av finansiering såsom medlemsavgifter och företagsfinansiering.
Avslutningsevenemang (Dörren gala) och slutrapportering: I maj 2021 ordnas ett avslutande evenemang där den aktivaste Dörröppnaren får ett pris och projektets resultat delges. Projektledaren arbetar till projektets slut 09/2021 med att sammanställa slutrapporten. Den övriga projekt personalen avslutar sitt uppdrag i juli 2021.
I korthet består Dörren av tre faser 1) utvecklingsfasen 2) testfasen och 3) utvärderings- samt implementeringsfasen. Dessa faser överlappar delvis varandra.
Denna projektplan inbegriper två projekt, Dörren och Dörren 2, som sammanfogats till ett projekt i denna projektplan. Dörren arbetade främst med utvecklings- och påbörjade testfasen.. Föreningen Luckan beviljades tilläggsfinansiering för att förlänga testfasen, evaluera och implementera verksamheten samt ta in nya koncept från Sverige.
Projektets huvudmålgrupp är vuxna invandrare som är arbetslösa eller arbetar inom ett arbete som inte motsvarar hens kompetens. Vi riktar oss speciellt men inte uteslutande till unga och kvinnor samt de som integreras på svenska. Projektets andra huvudmålgrupp är dörröppnarna d.v.s. personer i arbetslivet eller med goda nätverk för att arbeta för en positiv tvåvägsintegration där dörröppnarnas nätverk får ökad diversitet samt större kunskap om utlandsföddas kompetens.
Organisationer:
- integrationsutbildningsanordnare
- högskolor med internationella studerande
- arbetsgivare
- fackförbund
- högskolors alumnföreningar
- andra föreningar
- handelskammare
Myönnetty EU- ja valtion rahoitus: 417 832
Toteutunut EU- ja valtion rahoitus: 411 018
Suunniteltu julkinen rahoitus yhteensä: 417 832
Toteutunut julkinen rahoitus yhteensä: 411 018
Maakunnat: Uusimaa
Seutukunnat: Porvoon, Raaseporin, Helsingin
Kunnat: Sipoo, Porvoo, Hanko, Espoo, Inkoo, Vantaa, Kirkkonummi, Kauniainen, Helsinki, Raasepori
Jakeluosoite:
Postinumero:
Postitoimipaikka:
Suunniteltu: 8
Toteutunut seurantatietojen mukaan: 8
Suunniteltu: 0
| Välitön | Välillinen | |
| Ekologinen kestävyys | ||
| Luonnonvarojen käytön kestävyys | 2 | 2 |
| I Luckan är hållbarhetsaspekten integrerade i verksamheten. | ||
| Ilmastonmuutoksen aiheuttamien riskien vähentäminen | 2 | 4 |
| Inte relevant direkt pga av projektets natur. Miljövänligt sätt att resa prioriteras, digitala möten nyttjas samt digitala lösningar framom pappershandlingar. | ||
| Kasvillisuus, eliöt ja luonnon monimuotoisuus | 0 | 0 |
| Inte direkt relevant i detta sammanhang. | ||
| Pinta- ja pohjavedet, maaperä sekä ilma (ja kasvihuonekaasujen väheneminen) | 0 | 0 |
| Inte aktuellt i detta sammanhang. | ||
| Natura 2000 -ohjelman kohteet | 0 | 0 |
| kan inte definieras | ||
| Taloudellinen kestävyys | ||
| Materiaalit ja jätteet | 2 | 2 |
| Verksamheten strävar efter att minimera avfall. Dock inte direkt relevant för projektet. | ||
| Uusiutuvien energialähteiden käyttö | 0 | 0 |
| Ej relevant med tanke på projektets natur. | ||
| Paikallisen elinkeinorakenteen kestävä kehittäminen | 7 | 7 |
| Projektet befrämjar en snabbare sysselsättningsprocess för arbetssökande invandrare, vilket i sin tur bidrar till en hållbarare lokal ekonomi. Projektet strävar också efter att motarbeta fördomar och öppna dörrar för personer med annan bakgrund som bidrar till att motarbeta segregation och utanförskap i den lokala näringsstrukturen . | ||
| Aineettomien tuotteiden ja palvelujen kehittäminen | 8 | 8 |
| Projektet utvecklar tjänster, produkter och verktyg som är nätbaserade men som också ger rum för möten mellan människor. | ||
| Liikkuminen ja logistiikka | 5 | 5 |
| Förflyttning och logistik görs möjligast enkelt och med möjligast miljövänliga alternativ så som kollektiv trafik. | ||
| Sosiaalinen ja kulttuurinen kestävyys sekä yhdenvertaisuus | ||
| Hyvinvoinnin edistäminen | 8 | 8 |
| Arbete har en central betydelse i en vuxen människas liv. Arbete möjliggör en inkomst, sociala nätverk, motverkar klasskillnader och hög sysselsättningsgrad motverkar marginalisering, segregering, brottslighet och till och med krig. Sysslolöshet hos unga, isynnerhet män, har ofta konstaterats vara en risk för samhällsfreden. Finland har flera gånger kritiserats för låga sociala stöd. De som lever på arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd lever under eller nära den europeiska gränsen för fattigdom. Därmed har utökade sociala nätverk samt ökad sysselsättning en betydande inverkan på både samhällets och individens välmående. | ||
| Tasa-arvon edistäminen | 5 | 5 |
| Verksamheten är öppen för alla. Projektet motverkar fördomar mot utländskt födda män som kvinnor genom att skapa möten mellan olika kön och bakgrunder. | ||
| Yhteiskunnallinen ja kulttuurinen yhdenvertaisuus | 7 | 7 |
| Dörren strävar efter att synliggöra den utbildning och erfarenhet personer med olika bakgrunder har. Invandrare har ofta svårt att få tillfälle att beskriva sin kunskap eftersom bristande språkkunskaper ofta gör att intresset att se förbi just den bristen är liten. | ||
| Kulttuuriympäristö | 3 | 3 |
| Dörren ger deltagaren en möjlighet att bekanta sig med finländska arbetsplatser och arbetskultur. Projektet kan bidra till att också medverka i en förändring av arbetsplatsernas kulturmiljö från exkluderande till inkluderande. | ||
| Ympäristöosaaminen | 0 | 0 |
| Inte relevant. | ||
Projektets utgångspunkt låg i de utlandsföddas svårigheter att hitta arbete i Finland, och speciellt kompetens motsvarande arbete. De som söker kompetens motsvarande arbete har överlag ett större behov av branschspecifika kunskaper och nätverk. I Finland förmedlas ca 70% av alla arbetstillfällen med hjälp av nätverk. För utlandsfödda är avsaknaden av nätverk ett problem, men det handlar också om diskriminering. För de som integreras på svenska i Nyland saknas dessutom specifika sysselsättningsfrämjande åtgärder. För att kunna tillvarata kompetens och skapa en globalt konkurrenskraftig ekonomi behövs ett inkluderande arbetsliv. Mångfald berör emellertid hela samhället i och med att cirka 30 % av befolkningen i huvudstadsregionen beräknas ha utländsk bakgrund år 2035.
Projektet Dörren skapades för att svara på alla dessa behov. I Dörren matchades två personer inom samma bransch med varandra: en utlandsfödd som söker arbete inom sin bransch eller kompetens motsvarande arbete, och en “dörröppnare” med finländsk arbetserfarenhet. Målet var att de möts för en timme och diskuterar den gemensamma branschen inklusive dess arbetsmöjligheter i Finland. Konceptets fokus låg på att göra det lätt och trevligt att träffas. Dörröppnarna skulle inte förväntas erbjuda någon ett jobb, utan utlandsfödda skulle genom sina utvidgade nätverk kunna möta personer som har behov av deras erfarenhet och kompetens.
Baserat på Yrkesdörrens källkod, som Luckan erhöll från Axfoundation i Sverige, utvecklades Dörren till ett välfungerande trespråkigt (svenska, finska, engelska) massmatchningsverktyg anpassat till den finländska arbetsmarknaden. Intresset för Dörren var stort, speciellt bland utlandsfödda, vilket tydligt bevisade behovet av professionellt nätverkande. Totalt registrerade sig 862 utlandsfödda deltagare jämfört med 228 dörröppnare, men antalet utlandsfödda deltagare kunde lätt ha varit mångfaldigt.
Rekryteringen av dörröppnare med bred branschspridning var en av de viktigaste projektåtgärderna som dock försvårades när coronapandemins restriktioner slog till i mars 2020, dvs två månader efter att konceptet lanserats och matchningarna inletts. Det digitala verktyget underlättade situationen även om restriktionerna kom att påverka personernas behov och upplevelser. En omfattande webbsida (dorren.fi) och fyra “rekryteringskoncept” utvecklades för att engagera dörröppnare genom a) individuellt deltagande bland privatpersoner, b) spridningspartners bland organisationer och företag som ville sprida Dörren till sina anställda, medlemmar och andra, c) arbetsgivarsamarbeten där anställda deltog endera på arbetstid eller egen tid, d) nätverksträffar som fr o m oktober 2020 erbjöd ett enkelt och effektivt sätt för organisationer, företag, nätverk mm. att för en timme engagera sig själva eller andra i mångfald. Bland rekryteringskoncepten blev nätverksträffarna en “door breaker” som gav synlighet och volym, samt fördjupade samarbetet med samarbetspartners. Rekryteringskoncepten kom att alltmer överlappa varandra då dörröppnare och samarbetspartners ofta engagerade sig på flera sätt, t ex som spridningspartner och nätverksträffspartner.
Totalt ledde 244 matchningar till bekräftade möten, varav 174 individuella möten (under 17 månader) och 70 som del av nätverksträffar (under 8 månader). Flest möten (ca 86%) och i följande ordning hölls inom ICT, kommunikation, kultur, utbildning och det sociala. Projektet strävade också till att beakta utlandsföddas integrationsspråk vid matchningen med dörröppnare. Det var lättast att matcha nyregistrerade personer vars situation inte hunnit förändras. Alla matchningar ledde inte till bekräftade möten. Utlandsfödda och dörröppnare nekade sina matchningar ungefär lika mycket, t ex därför att man inte fått kontakt med den andra, ifall den utlandsfödda fått jobb eller p g a covid-19.
Dörrens huvudmålsättning var att höja sysselsättningsgraden hos utlandsfödda inom kompetens motsvarande arbeten. Projektet hade delmål för utlandsfödda, dörröppnare och organisationer. Kortsiktiga mål betonade professionellt nätverkande och utbyte av branschinformation. Långsiktiga mål betonade ökad sysselsättning för utlandsfödda, ändrade attityder inom arbetslivet samt organisationers ökade mångfald och konkurrenskraft.
Resultaten mättes genom kontinuerliga enkätuppföljningar med utlandsfödda och dörröppnare, samt genom uppföljningsmöten med de största samarbetspartnerna. De flesta utlandsfödda deltagarna och dörröppnarna berättade att deras mötesförväntningar uppnåtts eller överträffats.
Bland utlandsfödda ansåg 66 % (individuella möten) och 92% (nätverksträffar) att deras möte förbättrat deras chanser på arbetsmarknaden. Dessa utgjordes framförallt av de, men även en del andra, som uppgav att de utvidgat sina professionella nätverk. Ungefär 27% ansåg att de tagit ett steg framåt på arbetsmarknaden, endera närmare en praktikplats, ett jobb som motsvarade kompetensen eller ett annat jobb och några hade redan blivit kallade på intervju. Även de utlandsfödda som inte hade fått utvidgade nätverk ansåg ibland att mötet överträffat deras förväntningar och i flera fall hade det lett till konkreta steg på arbetsmarknaden. Dessa deltagare lyfte ofta fram information och tips som de fått om branschens arbetsmarknad och rekryteringsprocesser, organisationer eller sociala koder. Baserat på erhållna svar på långtidseffektenkäterna, drygt sex månader efter de Dörren möten som hölls 1.2-31.12.2020 (svarsprocent 44% för 124 möten), hade 5 % fått kontakter som lett till praktik eller jobb motsvarande kompetens och ytterligare 4 % hade kallats till en eller flera arbetsintervjuer. Projektpersonalen fick också separat information om andra deltagare som blivit anställda som en följd av sina möten.
Dörröppnarna uppskattade överlag det enkla konceptformatet, och speciellt nätverksträffarnas dörröppnare lyfte fram sina möten som trevliga och givande. Majoriteten av alla dörröppnarna planerade att upprätthålla kontakten med deltagaren, och många berättade om nya inplanerade möten och aktiviteter. Ungefär hälften ansåg att de genom mötet lärt sig något om utlandsföddas professionella kunnande och om utmaningarna med att ha en utländsk bakgrund på den finländska arbetsmarknaden. Totalt 28 % av dörröppnarna fortsatte att agera dörröppnare 2-9 gånger under projektperioden.
Nästan alla av nätverksträffarnas dörröppnare, circa 60 personer från närmare 50 arbetsgivare, deltog på arbetstid. Ett stort antal arbetsgivare deltog genom nätverksträffsamarbetena med två av Helsingfors stads program. I de individuella mötena deltog anställda på arbetstid från åtminstone 13 företag, organisationer och föreningar och ofta genom flera personer och möten. Bland dessa sade över 60% att de lärt sig något om utlandsföddas utmaningar på den finländska arbetsmarknaden, samt att deras arbetsgivare haft nytta av deras deltagande.
De positiva effekter som Dörren haft för utlandsfödda och organisationer har också undersökts och påvisats genom två magisteravhandlingar: Karolina Sjöberg, Statsvetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet, och Elizaveta Bomash, Arts Management, Sibelius akademin (se https://helda.helsinki.fi/).
Projektet upplevde att konceptet behövde fokusera framför allt på organisationer och deras behov för att uppnå målsättningarna. Förväntningar utgjorde en annan viktig aspekt. Utlandsfödda förväntade sig ibland mer än vad konceptet var skapat för. Mera realistiska förväntningar uppnåddes bl. a. genom förtydligad kommunikation till utlandsfödda. Jämfört med individuella möten gav nätverksträffarna bättre möjligheter att styra förväntningar.
Projektet försökte inte mäta effekten av coronapandemins restriktioner som rådde från mars 2020 till projektets slut, men Dörren torde ha skapat nätverk som behövdes och som inte annars skulle ha skapats under pandemin. Erfarenheterna med digitala möten gick dock i flera riktningar. Digitala individuella möten upplevdes ibland som svårare än fysiska möten, medan digitala nätverksträffar verkade underlätta deltagandet för många.
Dörren är ett flexibelt koncept och digitalt verktyg som kan användas på olika sätt i framtiden och med beaktande av målsättningar och förväntningar. Flera av Dörrens samarbetsparters har önskat att om möjligt få fortsätta samarbeta. Dörren fortsätter inom Luckan Integration åtminstone under hösten 2021 och under våren 2022 kommer nätverksträffarna att anpassas för nätverkande inom kulturbranschen tack vare ett specialunderstöd från Undervisnings- och kulturministeriet.