Euroopan unioni Vipuvoimaa EU:lta

Euroopan aluekehitysrahaston (EAKR) rahoittaman hankkeen kuvaus

1 Hanke

Hankekoodi: A72460

Hankkeen nimi: IoT i Energisystem

Toimintalinja: 2. Uusimman tiedon ja osaamisen tuottaminen ja hyödyntäminen

Erityistavoite: 4.1. Tutkimus-, osaamis- ja innovaatiokeskittymien kehittäminen alueellisten vahvuuksien pohjalta

Suunnitelman mukainen toteutusaika: Alkaa 1.1.2017 ja päättyy 30.6.2019

Toiminnan tila: Toiminta päättynyt

Vastuuviranomainen: Pirkanmaan liitto

2 Hakijan perustiedot

Hakijan virallinen nimi: Åbo Akademi

Organisaatiotyyppi: Yliopisto

Y-tunnus: 0246312-1

Jakeluosoite: Strandgatan 2

Puhelinnumero: +358 (0)2 215 31

Postinumero: 65100

Postitoimipaikka: Vasa

WWW-osoite: http://www.abo.fi

Hankkeen yhteyshenkilön nimi: LAITILA SATU MARIA

Yhteyshenkilön asema hakijaorganisaatiossa: Planerare

Yhteyshenkilön sähköpostisoite: satu.laitila(at)abo.fi

Yhteyshenkilön puhelinnumero: +358 (0) 46 920 1968

Hakijoiden lukumäärä tai tuen siirto -menettely:

Osatoteuttajat

3 Suunnitelman mukainen tiivistelmä toteutuksesta

Projektets mål är att förstärka energiforskningen i en ny form av interdisciplinärt FoU-samarbete mot en smartare specialisering samt att stärka regionens och företagens innovationsberedskap och förmåga till IOT-relaterad teknologiutveckling. IOT i Energisystem - projektet stärker den regionala innovationsförmågan genom att förstärka energiforskningen i en ny form av interdisciplinärt FoU-samarbete. Att bygga upp utrustning och demomiljöer där olika nivåer av energisystem och deras säregenskaper kan studeras, modelleras, simuleras och testas med hjälp av IoT baserade metoder och verktyg, för att bättre förstå och kunna påverka dynamiken i systemen.

Projektets åtgärder:
1.Utveckla en forsknings- och demonstrationsmiljö i undervisnings- och forskningscentret Technobothnia för energiteknik och –systemutveckling där IoT-baserade metoder och verktyg har en central roll.
2.Stärka regionens kunnande inom området för energiforskningen genom en ny form av multidisciplinär FoU verksamhet för att jobba mot en smartare specialisering och öka interaktionen med de olika intressenterna.
3.Höja beredskapen till utveckling av ny teknologi och nya tjänster tillsammans med regionens företag.

Projektet resulterar i:
- En fungerande uppbyggd demo- och lärmiljö för IoT-relaterad energisystemforskning som kan utnyttjas av regionens högskolor och företag och som kontinuerligt utvecklas.
- En multidisciplinär demomiljö som ger förutsättningar för mätbaserad auditering av olika enkla och på sikt komplexa energisystem som kan utnyttjas av företagen och bli nya spinn-off tjänster utanför högskolornas verksamhet.
- Förhöjd expertis och FOU-beredskap att möta mer komplicerade utvecklingsbehov hos regionens företag. Genom bl.a. smart hantering av data, prognostiserad data, integrerade applikationer, optimering för ökad insikt om produkter och tjänster.
- Kompetensförsörjning till regionens företag genom nya lärmiljöer samt kompetensutveckling inom högskolorna.
- Ökad förmåga att konvertera de synliggjorda svagheterna och utvecklingsbehoven som kommer fram i FOU - verksamheten till teknologiutveckling och affärsmässiga möjligheter (eg. värdeskapande IoT-tjänster, framtida applikationer och potentiella spinn-off)

Projektet förbättrar FoU-beredskapen i Vasaregionen genom att skapa redskap och en utvecklingsmiljö där information om energiflöden och dynamik i olika (först enkla men på sikt komplexa) energisystem kan mätas och styras i realtid. Projektet förbättrar också FoU verksamhetens innovationsberedskap genom att möjliggöra systematisk insamling av mätdata och (att man upptäcker databehov som inte idag mäts) synliggöra svagheter och utvecklingsbehov i nuvarande sensorer och energilösningar, vilket möjliggör att ny teknologiutveckling initieras. Dessa initiativ kan på sikt leda till utvecklingen av allt mera krävande IoT tillämpningar i energisystem som kan tas vidare av regionens företag.

4 Hankkeen kohderyhmät

4.1 Varsinaiset kohderyhmät

Egentliga målgrupper:

- Alla regionens högskolor och universitet genom tillgång till den infrastrukturen som byggs upp via Technobotnia samarbetet, dvs. forskande-, undervisande och labbpersonal vid regionens samtliga högskolor och universitet.

- Regionens energiföretag samt företag med intresse av IOT-tillämpningar som kan dra nytta av den förhöjda FoU beredskapen och omsätta forsknings- och utvecklingsresultat inom området för IOT i energisystem, i tillväxt.

4.2 Välilliset kohderyhmät

Indirekta målgrupper:

- Studerande vid regionens samtliga högskolor och universitet.

5 Projektin julkinen rahoitus, euroa

Myönnetty EU- ja valtion rahoitus: 138 758

Toteutunut EU- ja valtion rahoitus: 137 162

Suunniteltu julkinen rahoitus yhteensä: 198 226

Toteutunut julkinen rahoitus yhteensä: 195 946

6 Maantieteellinen kohdealue

Maakunnat: Pohjanmaa

Seutukunnat: Jakobstadsregionen, Sydösterbottens kustregion, Kyrönmaan, Vaasan

Kunnat: Uusikaarlepyy, Mustasaari, Laihia, Kaskinen, Kristiinankaupunki, Vöyri, Pietarsaari, Kruunupyy, Pedersören kunta, Vaasa, Maalahti, Isokyrö, Luoto, Närpiö, Korsnäs

Toteutuspaikan osoite, jos hanke toteutetaan yhdessä paikassa

Jakeluosoite:

Postinumero:

Postitoimipaikka:

7 Hakemusvaiheessa ilmoitettavat arviot hankekohtaisista seurantiedoista

7.1 Uusien työpaikkojen määrä (kysytään vain erityistavoitteisiin 1.1, 2.1 ja 3.1 kuuluvissa hankkeissa)

Suunniteltu: 1, joihin työllistyvät naiset 1

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0.00, joihin työllistyvät naiset 0.00

7.2 Uusien yritysten määrä (kysytään vain erityistavoitteeseen 1.1 kuuluvissa hankkeissa)

Suunniteltu: 0, joista naisten perustamia 0

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0.00, joista naisten perustamia 0.00

8 Horisontaaliset periaatteet

8.1 Sukupuolten tasa-arvo

Hankkeessa on tehty toimintaympäristön analyysi sukupuolinäkökulmasta: Kyllä
Projektet kan sägas sortera under temat energiteknik. Precis som all annan teknik tenderar energitekniken som område att domineras av män. Det som är lite speciellt med energiteknik är att inställningen till t.ex. energikällor är väldigt könsuppdelad. Den sedan 1983 årliga undersökningen ”Suomalaisten energia-asenteet” påvisar bl.a. att kvinnor är mycket mera skeptiska till kärnkraft än män. Det torde inte finnas någon uttömmande statistik på hur könsfördelningen ser ut inom energibranschen, men som exempel kan nämnas andelen kvinnor av Finngrids personal 2011 på 22 %, samt för Österbottens landskap för 2012 inom ”C Tillverkning” 22 % och ”D Försörjning av el, gas, värme och kyla” 24 %. Situationen är däremot den omvända för ”P Utbildning”, där 70 % var kvinnor 2012.
Sukupuolinäkökulma on huomioitu hankkeen toiminnassa (valtavirtaistaminen): Kyllä
Projektverksamheten kan sägas äga rum i gränsytan mellan energiindustrin och utbildningssektorn. På så vis möts två branscher med mycket skev könsfördelning och en möjlighet att lära sig av varandra uppstår. Projektet som sådant är könsneutralt då det gäller personer som jobbar med själva innehållet i projektet, men blir något kvinnodominerat då administrationen också beaktas.
Hankkeen päätavoite on sukupuolten tasa-arvon edistäminen: Ei
Jämställdhet är inte projektets huvudmål, men tas i beaktande i projektet där det finns naturliga kopplingar till det.

8.2 Kestävä kehitys

VälitönVälillinen
Ekologinen kestävyys
Luonnonvarojen käytön kestävyys 6 0
Utnyttjandet av biomassa begränsas till en ekologisk hållbar nivå.
Ilmastonmuutoksen aiheuttamien riskien vähentäminen 6 0
Effektivare energianvändning minskar koldioxidutsläpp.
Kasvillisuus, eliöt ja luonnon monimuotoisuus 0 3
Vid utnyttjandet av markområden och biomassa för lokal energiproduktion respekteras behovet av att värna om naturens mångfald.
Pinta- ja pohjavedet, maaperä sekä ilma (ja kasvihuonekaasujen väheneminen) 0 3
Vid utnyttjandet av markområden och biomassa för lokal energiproduktion begränsas verksamheten till en ekologisk hållbar nivå.
Natura 2000 -ohjelman kohteet 0 3
Vid utnyttjandet av markområden och biomassa för lokal energiproduktion respekteras behovet av att bl. a. värna om biodiversitet och ett ekologisk hållbart utnyttjande.
Taloudellinen kestävyys
Materiaalit ja jätteet 4 3
Målsättning att ökad självförsörjningsgrad och lokal energiproduktion påverkar användningen av biomassa och avfall. I den ekonomiska hållbarheten måste man dock respekteras EUs och Finlands avfallshierarki: förebygga, återanvända materialåtervinna, energi återvinna och deponera. Energiproduktion är alltså inget självklart alternativ, inte ens för biomassa där återväxten skall garanteras och användning som föda, foder och material måste prioriteras före energianvändning.
Uusiutuvien energialähteiden käyttö 6 4
Målsättning att ökad självförsörjningsgrad och lokal energiproduktion påverkar användningen av biomassa, råvaror och markanvändningen. Biomassans användning skall dock förbli på en hållbar nivå så att tillväxt garanteras och användning som föda, foder och material prioriteras före energianvändning. Övriga förnyelsebara energikällor (eg. sol, vind, bergvärme och vattenkraft) kan påverka råvaru- och markanvändning samt ha negativa hälsoeffekter vilket bör beaktas.
Paikallisen elinkeinorakenteen kestävä kehittäminen 6 0
Ökad digitalisering möjliggör nya former av immateriella produkter och tjänster vilket på sikt kan föda spinn-off produkter och företag och således göra den lokala näringsstrukturen mångsidigare.
Aineettomien tuotteiden ja palvelujen kehittäminen 6 0
Användning av IoT möjliggör förstärkt digitalisering av informationsflöden från energisystem och på sikt utveckling av nya former av immateriella produkter och tjänster.
Liikkuminen ja logistiikka 3 2
Ett effektivare och mera lokalt (distribuerat) energisystem minska transport- och överföringsförluster.
Sosiaalinen ja kulttuurinen kestävyys sekä yhdenvertaisuus
Hyvinvoinnin edistäminen 0 3
För de individer som i förlängningen får upp ögonen för hur de själva kan påverka sin energikonsumtion, kan välmående uppstå som följd av en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Tasa-arvon edistäminen 0 2
En allmän ökad förståelse av hållbarhet bidrar till främjande av jämlikhet i valsituationer.
Yhteiskunnallinen ja kulttuurinen yhdenvertaisuus 0 2
En allmän ökad förståelse av hållbarhet bidrar till samhällelig och kulturell jämlikhet.
Kulttuuriympäristö 0 3
Strävan till ökad självförsörjningsgrad och lokal energiproduktion kan påverka kulturmiljön: vindkraftverk i skärgården, åkrar odlas med snabbvävande biomassa etc.
Ympäristöosaaminen 0 3
Sambandet mellan energianvändning och koldioxidutsläpp blir förhoppningsvis klarare för olika målgrupper.

9 Loppuraportin tiivistelmä

Projektets syfte och målsättning har varit att stärka energiforskningen genom en ny form av tvärvetenskapligt samarbete där FoU-personal med IT- och energiteknikexpertis möts för att på ett nytt sätt samarbeta mot en allt smartare specialisering. Projektets verksamhet har bestått av att bygga upp utrustning och demomiljöer med olika nivåer av energisystem, där deras säregenskaper kan studeras, modelleras, simuleras och testas med hjälp av IoT-baserade metoder och verktyg. Genom detta ökar man förståelsen och möjligheten att kunna påverka dynamiken i systemen samt höjer beredskapen till utveckling av ny teknologi, applikationer och nya tjänster tillsammans med regionens företag. Projektet har definierat tre resultatmål med tillhörande åtgärder för att uppnå resultatmålen.

1. Utveckla en forsknings-och demonstrationsmiljö för energiteknik och- systemutveckling där IoT-baserade metoder och verktyg har en central roll
2. Stärka regionens kunnande inom området för energiforskningen genom en ny form av multidisciplinär FoU-verksamhet för att jobba mot en smartare specialisering och öka interaktionerna mellan de olika intressenterna
3. Höja beredskapen till utveckling av ny teknologi, applikationer och nya tjänster tillsammans med regionens företag

Konkreta resultat som uppnåtts i projektet per case:

Case Meteorian och case Ladan:
- Uppföljning av energilagring – och förbrukning i detta slutna energisystem samt följa med inomhusklimatet med hjälp av datamätningar- och loggning.
- Casen kan användas som ett Living Lab vid Technobotnia där data presenteras och tekniken och processerna kan följas med.
- Casen kopplar till resultatmål 1: casen har bidragit till utvecklingen av IoT-demomiljön i Technobothnia som finns tillgänglig för såväl studerande som regionens företag.


Case Metviksgatan
- Monitorering av el- och vattenförbrukning med hjälp av IoT i ett bostadsbolag i Vasa med syfte att få en bättre överblick av förbrukningen och kunna identifiera om något avvikande sker
- Data finns lagrat och kan vid behov användas vid Technobothnia för vidare analyser av till exempel studerande vid Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi
- Caset kopplar till resultatmål 1 och 2: caset har bidragit till utvecklingen av IoT-demomiljön i Technobothnia som finns tillgänglig för såväl studerande som regionens företag samt stöder utvecklingen av kunnandet av IoT både för personal inom fältet och intressenter.

Case Malax
- Långtidsuppföljning av bergsvärmesystem i ett egnahemshus med hjälp av IoT (mätning av värmepumpens elförbrukning, värmeenergi till uppvärmning av huset och varmvatten samt värmeenergi som fås från berget).Uppföljningen har resulterat i en större förståelse för hur värmepumpssystemet fungerar och dess effektivitet.
- Caset kopplar till resultatmål 3: caset har bidragit till utveckling av uppföljning av denna typ av värmesystem i nära samverkan med företag och intressenter i regionen.

Case Energiförbrukning i transportsträckor
- Modellering och pilotering av hur man mäta bränsletransporters energiförbrukning med hjälp av IoT, i detta case pilotiserat med en personbil. Data som fås ut genom loggningen: körsträcka, bränsleförbrukning, energiförbrukning, koldioxidutsläpp och verkningsgrad.
- caset kopplar till resultatmål 3: caset har bidragit till att höja kunskapen om användningsområden för IoT och kan utvecklas vidare tillsammans med olika intressenter, till exempel Vasa stad.

Dessutom har en FOU-plan för detta område har utarbetats av projektgruppen (se bilaga).