Euroopan unioni Vipuvoimaa EU:lta

Euroopan aluekehitysrahaston (EAKR) rahoittaman hankkeen kuvaus

1 Hanke

Hankekoodi: A75454

Hankkeen nimi: CERM - Näringslivets färdplan för cirkulärekonomi i Österbotten.

Toimintalinja: 2. Uusimman tiedon ja osaamisen tuottaminen ja hyödyntäminen

Erityistavoite: 3.2. Uusiutuvan energian ja energiatehokkaiden ratkaisujen kehittäminen

Suunnitelman mukainen toteutusaika: Alkaa 1.9.2019 ja päättyy 30.9.2021

Toiminnan tila: Toiminta päättynyt

Vastuuviranomainen: Pirkanmaan liitto

2 Hakijan perustiedot

Hakijan virallinen nimi: Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy

Organisaatiotyyppi: Pieni yritys

Y-tunnus: 0872411-8

Jakeluosoite: Närpesvägen 2

Puhelinnumero: 0505678673

Postinumero: 64200

Postitoimipaikka: Närpes

WWW-osoite: http://www.dynamonarpes.fi

Hankkeen yhteyshenkilön nimi: Stefan Malm VD

Yhteyshenkilön asema hakijaorganisaatiossa: Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy

Yhteyshenkilön sähköpostisoite: stefan.malm(at)dynamonarpes.fi

Yhteyshenkilön puhelinnumero: 0505678673

Hakijoiden lukumäärä tai tuen siirto -menettely:

Osatoteuttajat

3 Suunnitelman mukainen tiivistelmä toteutuksesta

Projektets målsättning är att ta fram en färdplan och en aktionsplan för regionen att utvecklas mot ett hållbart samhälle och med ett näringsliv vars verksamhet bygger på den cirkulär ekonomins principer om koldioxidsnålhet och resurseffektivitet.

Målet är att projektet har tagit fram denna plan genom att identifiera de viktigaste branscherna i regionen som har de största volymerna och där cirkulär ekonomi har den största potentialen. Som underlag görs an analys av nuläget på basen av tillgänglig statistik från olika källor kring samhällsstruktur, branscher, befolkning och näringsliv. Landskapsplanerna är även viktiga instrument i denna bakgrundsanalys.
Näringslivsbolagen och andra aktörer har god kännedom om företagsstrukturen, branscherna och företagens potential att utvecklas mot cirkulär ekonomi. En god kännedom finns om många företags specifika verksamhet. Detta gör att vi har relativt enkelt att få tillgång till alla grundläggande fakta för att ta fram en vägkarta för regionens utveckling mot cirkulär ekonomi och koldioxid neutralt samhälle.

Under projektets gång har företagsgrupperingar som gemensamt har stor potential att utnyttja varandras materialströmmar, identifierat och skapat processer som utnyttjar dessa material i sina produktionskedjor.
När nya projekt påbörjas och olika åtgärder görs i regionen för övergången mot cirkulär ekonomi så är denna färd- o aktionsplan ett viktigt instrument för att samtliga åtgärder fokusera på regionens gemensamma, identifierade målbild.

Projektet ska skapat ett flertal företagssamarbeten där verksamheten blivit betydligt mer cirkulär och företagen utnyttjar materialströmmar inom eller utanför regionen som ger klara konkurrensfördelar. Samarbetet gär även förutsättningar för företagsgrupperingarna att exportera sina kunskaper och produkter till övriga Europa och världen.

Vid projektets slut ska finnas en tydlig färd- och aktionsplan uppgjord för hur regionen på det mest effektiva sättet utnyttjar tillgängliga resurser och finansieringar från alla aktörer för att utveckla övergången till ett helt cirkulärt samhälle.

Visionen är att regionen är en av de mest cirkulär och hållbara i världen.

4 Hankkeen kohderyhmät

4.1 Varsinaiset kohderyhmät

Projektets viktigaste målgrupp är företagen inom de viktigaste branscherna i hela Österbotten, också varje delregions branschspecifika målgrupper identifieras och satsas på.

En sekundär målgrupp är regionens kommuner och städer när de ska gå över till koldioxid neutral verksamhet eller kanske till och med mot koldioxid negativ verksamhet. Dessa är ändå starkt förknippade med näringslivets fokus och FoU-arbetet inom universitet och yrkeshögskolor.

Jakobstadsregionens viktigaste branscher är plastindustrin och företagsklustret kring Alholmen Industrial Park (AIP. I projektet kommer den regionens projektledare att fokusera på dessa branscher samtidigt som han kommer att fungera som expert för de övriga regionernas behov inom dessa branscher.

Vasaregionens huvudbranscher är metall och energibranschen. Vasaregionens projektledare fokuserar på dessa två branscher men är samtidigt behjälplig med frågor kring dessa branscher i de övriga regionerna.

Sydösterbottens projektledare fokuserar på branscherna inom livsmedelstillverkning och metall. Den projektledaren är också behjälplig för företagen i de andra två regionerna.

Genom att projektledarna dels jobbar som expert i sin respektive region så är de även specialiserade på sina respektive huvudbranscher i hela Österbotten. På detta sätt får vi en rättvisare fördelning av resurserna per region fast Vasaregionen är överlägset största regionen med flest innevånare och företag.

4.2 Välilliset kohderyhmät

Andra viktiga målgrupper är alla finansiärer och företagsutvecklare som finns för att finansierar projekt som stöder effektivt det gemensamma målet inom cirkulär ekonomi och ett hållbart samhälle.

Färd- o aktionsplanen definierar varje regions branschvisa och regionala skillnader i näringsstrukturen. På detta sätt får vi en mera konkret plan som bättre beskriver hur de lokala förhållanden ska beaktas av varje aktör och finansiär för att få den mest effektiva användningen av de tillgängliga resurserna.

I slutänden är målgruppen alla vi som bor i vår region så att kommande generationer kan leva i ett samhälle där det är möjligt att leva resurssnålt och hållbart och där vi inte använder mera resurser än vi har att tillgå. Som exempel kan nämnas att Finlands overshoot day redan inträffade 11 april senaste år. Då hade vi förbrukat alla våra egna resurser, som ett av de sämre länderna i världen, fastän vi kanske tror vi är ett av de mest effektiva och duktigaste länderna i världen.

5 Projektin julkinen rahoitus, euroa

Myönnetty EU- ja valtion rahoitus: 434 231

Toteutunut EU- ja valtion rahoitus: 421 315

Suunniteltu julkinen rahoitus yhteensä: 506 605

Toteutunut julkinen rahoitus yhteensä: 491 537

6 Maantieteellinen kohdealue

Maakunnat: Pohjanmaa

Seutukunnat: Jakobstadsregionen, Sydösterbottens kustregion, Vaasan

Kunnat: Uusikaarlepyy, Vöyri, Kaskinen, Mustasaari, Kruunupyy, Kristiinankaupunki, Pietarsaari, Pedersören kunta, Maalahti, Närpiö, Luoto, Vaasa, Korsnäs

Toteutuspaikan osoite, jos hanke toteutetaan yhdessä paikassa

Jakeluosoite:

Postinumero:

Postitoimipaikka:

7 Hakemusvaiheessa ilmoitettavat arviot hankekohtaisista seurantiedoista

7.1 Uusien työpaikkojen määrä (kysytään vain erityistavoitteisiin 1.1, 2.1 ja 3.1 kuuluvissa hankkeissa)

Suunniteltu: 0, joihin työllistyvät naiset 0

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0.00, joihin työllistyvät naiset 0.00

7.2 Uusien yritysten määrä (kysytään vain erityistavoitteeseen 1.1 kuuluvissa hankkeissa)

Suunniteltu: 0, joista naisten perustamia 0

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0.00, joista naisten perustamia 0.00

8 Horisontaaliset periaatteet

8.1 Sukupuolten tasa-arvo

Hankkeessa on tehty toimintaympäristön analyysi sukupuolinäkökulmasta: Ei
inget har gjorts
Sukupuolinäkökulma on huomioitu hankkeen toiminnassa (valtavirtaistaminen): Ei
inget har gjorts
Hankkeen päätavoite on sukupuolten tasa-arvon edistäminen: Ei
inget har gjorts

8.2 Kestävä kehitys

VälitönVälillinen
Ekologinen kestävyys
Luonnonvarojen käytön kestävyys 8 8
Projektets huvudmålsättningar är att minska på företagens användning av junfruliga naturresurser och att dagens materialströmmar som betraktas som avfall används i produktionen på mesta möjliga sätt
Ilmastonmuutoksen aiheuttamien riskien vähentäminen 7 9
Åtgärder som skapar mera cirkulärt tänkesätt misnkar kraftigt koldioxidavtrycket och minskar på resurseranvändningen. Detta ger en mycket positiv effekt på klimatförändringen.
Kasvillisuus, eliöt ja luonnon monimuotoisuus 0 0
neutralt
Pinta- ja pohjavedet, maaperä sekä ilma (ja kasvihuonekaasujen väheneminen) 5 5
Många åtgärder kommer att minska utsläppen av växthusgaser.
Natura 2000 -ohjelman kohteet 0 0
neutralt
Taloudellinen kestävyys
Materiaalit ja jätteet 7 8
Projeket minskar råmaterialanvändningen och avfall blir en råvarutillgång.
Uusiutuvien energialähteiden käyttö 0 0
neutralt
Paikallisen elinkeinorakenteen kestävä kehittäminen 7 7
Den lokala näringslivsstrukturen utvecklas mot ett mera hållbart tänk. Detta skapar nya konkurrensfördelar på en global marknad och ökar chanserna på en hållbar tillväxt i våra företag.
Aineettomien tuotteiden ja palvelujen kehittäminen 0 0
neutralt
Liikkuminen ja logistiikka 0 0
neutralt
Sosiaalinen ja kulttuurinen kestävyys sekä yhdenvertaisuus
Hyvinvoinnin edistäminen 6 8
Med implementerat cirkulärt tänk i företagens processer påverkas företagens personal, kunder och omgivande nätverk på ett positivt hållbart sätt som öka känslan av välbefinnande.
Tasa-arvon edistäminen 0 0
neutralt
Yhteiskunnallinen ja kulttuurinen yhdenvertaisuus 0 0
neutralt
Kulttuuriympäristö 0 0
neutralt
Ympäristöosaaminen 6 6
Projektet påverkar kunskaper och förståelsen på ett effektivt sätt i företagen och bland deras kunder. Miljökompetensen kommer att öka kraftigt då synsättet i företagen ändras väsentligt när företagen upptäcker att det som nu betraktas osm avfall är egentligen naturresurser som kan användas till nya produkter som inte belastar miljön.

9 Loppuraportin tiivistelmä

Den viktigaste högst prioriterade målsättningen var en cirkulärekonomisk färdplan för regionens näringsliv. Denna lanserades 23.02.2021. Utgavs på svenska och finska samt en komprimerad version på engelska pga. det internationella intresset. Finns också på samtliga näringsbolags hemsidor.
Som sekundära mål har information och utbildning i koldioxidberäkning givits åt företag och kommuner. Utbildning i hur man påbörjar den cirkulära resan enligt ett sexstegs program. Samt de konkreta förslagen i ”elva steg mot hållbarhet” och ”tio i topp åtgärder för Österbotten” är praktiska verktyg för hållbarhetsarbetet. Vidare har olika materialströmmar och ekosystems förutsättningar klarlagts och utvärderats.
En fullständigt grundläggande förutsättning för det hållbara cirkulära arbetet är utsläppsminskningen. Denna definieras och beräknas enligt Greenhouse Gas Protocol (GHG) protokollet i s.k. koldioxidekvivalenter. Hållbarhetsarbetet rapporteras oftast enligt Global Reporting Initiative, (https://www.globalreporting.org/standards/) även känt som GRI-rapportering. Detta är ett internationellt oberoende standardiseringsorgan som hjälper företag, regeringar och andra organisationer att förstå och kommunicera sin påverkan avseende bl.a. klimatförändringar. Därför är dessa koldioxidberäkningar en förutsättning för att företagen ska kunna bestämma och påbörja åtgärder för att minska sitt avtryck och bli hållbara. Detta utgör även en grunderna för vårt nationella hållbarhetsarbete och omställning till koldioxidneutralt Finland 2035.