RR-tietopalvelu -hankekuvaus A77586, H2 Ecosystem Roadmap

3 Suunnitelman mukainen tiivistelmä toteutuksesta

Grön vätgas anses av EU och andra globala aktörer som en nyckelteknologi i övergången till kolneutrala samhällen och industrier. På EU nivå görs stora satsningar på att finansiera olika typer av demonstrationsprojekt i grönt väte de kommande åren (1). Finland och Österbotten ligger kritiskt efter i utvecklingen av kunskap och infrastrukturer kring producering, distribution, lagring och användning av grön vätgas. Regionen borde satsa hårt på att hitta de nischar inom vätgasekonomin som Österbotten kan vara världsledande på och proaktivt bygga upp den kunskapsbas som behövs för att möjliggöra denna utveckling. För att åstadkomma detta behövs en uppdaterad lägesbild och nära samarbete mellan en bred bas av aktörer (universitet, storföretag, små och medelstora företag, utvecklingsorganisationer, kommuner). Detta nätverk kan tillsammans skapa visionen för hur de Österbottniska aktörerna kan bygga upp framgångsrika ekosystem kring grön vätgas som bidrar till regionens specialisering och innovationsverksamhet. Projektets målsättning är att bygga upp det regionala nätverket av aktörer med intresse för grönt vätgas, skapa en kunskapsgrund för den gröna vätgasteknologins roll som en del i systemnivå energilösningar, understöda utvecklingen av nya affärsmöjligheter relaterat till grön vätgas, samt främja den regionala övergången till ett CO2 neutralt samhälle.

Åtgärderna i projektet är att:

1. Utreda förutsättningarna för utvecklingen av ekosystem kring grönt vätgas i Österbotten genom en kartläggning av teknisk information, marknadsstatus och framtida prognoser gällande grön vätgas.

2.Genom en intevju-studie utreda Österbotten styrkor och utmaningar gällande vätgasteknologin och utvecklingen av en vätgasekonomi. Identifiera aktörer som kunde ta plats i ekosystemet från producent till slutanvändare genom direkta kontakter och möten.

3. Facilitera utvecklingen av en gemensam vision genom 3 seminarieworkshops. Utöver de redan påbörjade demonstrationsprojekten kring vätgas, identifiera möjliga pilotprojekt och FoU aktiviteter kring vätgas produktion, distribution, lagring och användning som olika aktörer i regionen har intresse att samarbeta med.

4. Skriva en rapport som analyserar och syntetiserar den gemensamma visionen och projektets resultat i form av en vägkarta för utvecklingen av ett grönt vätgasekosystem i Österbotten.

Resultaten av detta projekt bidrar till information om den senaste kunskapen inom tekniken och marknaderna för grön vätgas i Europa och Norden och en ökad förståelse hos företag, utbildningsorganisationer, och kommunala och regionala beslutsfattare för möjligheterna till ny affärsverksamhet. Genom projektets kartläggningar, intervjuer och workshopseminarier skapas grund för att identifiera specifika mål för forskning, utveckling och innovationssamarbete.

Projektets slutresultat är en regional vägkarta för ett grönt vätgas ekosystem i Österbotten. Vägkartan tar form av en skriftlig slutrapport och presenteras på ett slutseminarium för alla involverade parter i projektet samt andra intressenter. Vägkartan sammanfattar en gemensam vision för regionen, identifierar nya FoU- och affärsmöjligheter kring vätgas teknologin och beskriver de mål som kan realiseras genom olika aktörers samverkan. Arbetet för att visionerna i vägkartan som helhet realiseras fortsätter genom de nya samarbetsprojekt som planeras av aktörerna under projektets gång. Nätverket som byggs upp stöder de fortsatta aktiviteterna som aktörerna i Österbotten förbinder sig till och tar ansvar över.

-----------------------------------------------------------------------------------------

(1) “Investment in hydrogen will foster sustainable growth and jobs, which will be critical in the context of recovery from the COVID-19 crisis. The Commission’s recovery plan highlights the need to unlock investment in key clean technologies and value chains. It stresses clean hydrogen as one of the essential areas to address in the context of the energy transition, and mentions a number of possible avenues to support it. Moreover, Europe is highly competitive in clean hydrogen technologies manufacturing and is well positioned to benefit from a global development of clean hydrogen as an energy carrier. Cumulative investments in renewable hydrogen in Europe could be up to EUR 180-470 billion by 20507 , and in the range of €3-18 billion for low-carbon fossil-based hydrogen. Combined with EU’s leadership in renewables technologies, the emergence of a hydrogen value chain serving a multitude of industrial sectors and other end uses could employ up to 1 million people, directly or indirectly. … In order to implement the ambition of the European Green Deal and building on the Commission’s New Industrial Strategy for Europe and its recovery plan, this Communication sets out a vision of how the EU can turn clean hydrogen into a viable solution to decarbonise different sectors over time, installing at least 6 GW of renewable hydrogen electrolysers in the EU by 2024 and 40 GW of renewable hydrogen electrolysers by 2030.” (European Commission (2020, p.2.) (https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/hydrogen_strategy.pdf)

4 Hankkeen kohderyhmät

4.1 Varsinaiset kohderyhmät

Företag och kommunala beslutsfattare med intresse för förnybara energilösningar och vätgasens roll i energisystemet. Aktörer som har potential att inta en position i ett framtida vätgas ekosystem.

4.2 Välilliset kohderyhmät

Slutanvändare av vätgas så som aktörer i den marina branschen, användare av tungtransport fordon som kör med vätgas, farmer eller industri som kan använda vätgas för att bli koldioxidneutrala i sin energiförsörjning samt regionens högskolor.

5 Projektin julkinen rahoitus, euroa

Myönnetty EU- ja valtion rahoitus: 157 213

Toteutunut EU- ja valtion rahoitus: 139 093

Suunniteltu julkinen rahoitus yhteensä: 196 518

Toteutunut julkinen rahoitus yhteensä: 176 976

6 Maantieteellinen kohdealue

Maakunnat: Pohjanmaa

Seutukunnat: Jakobstadsregionen, Vaasan, Sydösterbottens kustregion

Kunnat: Kristiinankaupunki, Mustasaari, Pietarsaari, Vaasa, Närpiö

Toteutuspaikan osoite, jos hanke toteutetaan yhdessä paikassa

Jakeluosoite:

Postinumero:

Postitoimipaikka:

7 Hakemusvaiheessa ilmoitettavat arviot hankekohtaisista seurantiedoista

7.1 Uusien työpaikkojen määrä (kysytään vain erityistavoitteisiin 1.1, 2.1 ja 3.1 kuuluvissa hankkeissa)

Suunniteltu: 0, joihin työllistyvät naiset 0

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0.00, joihin työllistyvät naiset 0.00

7.2 Uusien yritysten määrä (kysytään vain erityistavoitteeseen 1.1 kuuluvissa hankkeissa)

Suunniteltu: 0, joista naisten perustamia 0

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0.00, joista naisten perustamia 0.00

8 Horisontaaliset periaatteet

8.1 Sukupuolten tasa-arvo

Hankkeessa on tehty toimintaympäristön analyysi sukupuolinäkökulmasta: Kyllä

Ja, riskerna och påverkan av arbetsmiljön ur ett könsperspektiv har analyserats: Risk för våld bedöms vara ytterst litet eftersom projektet inte är kopplat till vård eller omsorg. Risk för sjukfrånvaron orsakad av arbetsbelastning eller "dubbelbelastning" bedöms som aningen höjt eftersom projektet leds av en kvinna och kvinnor har statistiskt sätt en högre risk än män att drabbas av sjukskrivning. Denna risk bedöms dock mildras av att projektarbetet i sig ger hög kontroll för projektledaren, arbetsbelastningen fördelas på ett team med hög kompetens, och extra resurs har budgeterats för att ge stöd åt projektledaren (rådgivarrollen).

Sukupuolinäkökulma on huomioitu hankkeen toiminnassa (valtavirtaistaminen): Kyllä

Ja, könsperspektivet beaktas i projektet genom att båda könen är representerade i projektgruppen. Utvecklingen av olika teknologier är väldigt mansdominant på grund av bl.a. större intresse bland unga män att välja tekniska utbildningar, större mängd män än kvinnor som studerar tekniska vetenskaper och blir ingenjörer och sedan går ut till industrin för arbetslivet. Också i den lokala industrin är män representerade mycket oftare både i expert- och ledarroller. Ekosystemutveckling kan dock anses behöva annorlunda kunskaper och kompetenser än tekniska och det här är något som projektet kommer att framhålla. Kompetenser som ofta är förknippade med det kvinliga könet så som god lyssnarförmåga och kompromissbenägenhet kan vara ytterst viktiga kompetenser som behövs för att utveckla och bygga upp effektiva nya ekosystem. Detta projekt bidrar både som förebild genom projektteamets uppsättning, men också genom de teman som tas upp för diskussion med företagsrepresentanter till att könsperspektivet beaktas i själva projektet och de resultat den leder till.

Hankkeen päätavoite on sukupuolten tasa-arvon edistäminen: Ei

Projektets huvudmål är att främja ekonomisk och ekologisk hållbarhet och koldioxodsnålhet. Jämställdhet beaktas i projektet, men är inte i huvudfokus för projektet

8.2 Kestävä kehitys

	Välitön	Välillinen
Ekologinen kestävyys
Luonnonvarojen käytön kestävyys	0	5
Om den gröna vätgasen blir en fungerande marknad,kommer den att att minska på behovet av fossila naturresurser för energiproduktion.
Ilmastonmuutoksen aiheuttamien riskien vähentäminen	0	8
Om användningen av grön vätgas blir en fungerande marknad, kommer den att kunna användas som ett koldioksidneutralt alternativ i olika industrella processer och som bränsle i trafiken. På så sätt kommer den att minska på utsläppen från trafiken och industrin. Om lagringen av förnybar energi i grön vätgas blir en fungerande marknad kommer den att möjliggöra ökningen av förnybara energiproduktion system (sol & vind), vilket också minskar på utsläppen från energiproducering.
Kasvillisuus, eliöt ja luonnon monimuotoisuus	0	5
Vi vet inte ännu om riskerna med att produsera grön vätgas för växtligheten, organismer och naturens mångfald. Indirekt har den en positiv påverkan eftersom den är inte beroende av naturtillgångar annat än vatten och således är ett alternativ till energiformer som kräver mera naturresurser.
Pinta- ja pohjavedet, maaperä sekä ilma (ja kasvihuonekaasujen väheneminen)	0	8
Om användningen av grön vätgas blir en fungerande marknad som ett alternativ bränsle, kommer den att minska på utsläppen från trafiken och industrin. Det finns inte ännu information om påverkan på vattendrag, men dessa måste beaktas och riskerna undersökas i planeringsfasen av vätgasproduktion.
Natura 2000 -ohjelman kohteet	0	0
Projektets fokus ligger inte på Natura 2000 -programmets objekt.
Taloudellinen kestävyys
Materiaalit ja jätteet	0	6
Tekniken av grön vätgas produktion baserar sig på användning av vatten, sol och vindenergi, avfall bildas främst när produceringssystemens livslängd är slut och också där kan återvinning och circulärekonimska aspekter tas i beaktande.
Uusiutuvien energialähteiden käyttö	5	10
Projektets fokus är att främja användningen av förnybara energikällor. Om användningen av grön vätgas blir en fungerande marknad som ett alternativ bränsle, kommer den att minska på behovet av fossila bränslen. Om lagringen av förnybar energi i grön vätgas blir en fungerande marknad kommer den att möjliggöra ökningen av förnybara energiproduktion system (sol & vind).
Paikallisen elinkeinorakenteen kestävä kehittäminen	5	8
Grön vätgas produktion, distribution, lagring och användning är inte ännu en del av den lokala näringsstrukturen, men har potential att bli en viktig del av den. Dessutom finns det potential att utveckla decentralicerade lösningar kring grön vätgas som ger större möjlighet för lokala energilösningar och självförsörjning.
Aineettomien tuotteiden ja palvelujen kehittäminen	3	8
Som biverkan kommer projektet att kunna påverka utvecklingen av immateriella produkter och tjänster i form av kunnande inom grön vätgas och ekosystem utveckling mera generellt.
Liikkuminen ja logistiikka	3	5
Om användningen av grön vätgas blir en fungerande marknad som ett alternativ bränsle, kommer den att minska på behovet av fossila bränslen i transport och logistik branschen.
Sosiaalinen ja kulttuurinen kestävyys sekä yhdenvertaisuus
Hyvinvoinnin edistäminen	3	6
Projektet har potential att främja sysselsättningen i regionen positivt när nya innovationer och affärsmöjligheter utvecklas.
Tasa-arvon edistäminen	0	5
Projektet främjar jämlikhet genom att det integrerats i projektplanen.
Yhteiskunnallinen ja kulttuurinen yhdenvertaisuus	6	5
Projektet främjar jämlikhet genom att integrera kulturella aspekter i projektteamets uppsättning vad gäller etnisk bakgrund (Finland, Iran, Nepal), språk (svenska, finska, engelska), och vetenskaplig riktning (teknisk, ekonomisk, organisation).
Kulttuuriympäristö	-2	0
Projektet kan främja byggandet av t.ex. vindparker som kräver land area som annars kunde reserveras för jordbruk eller skog.
Ympäristöosaaminen	10	10
Projektets fokus ligger på att öka kunskapen i regionen gällande grön vätgas och hur den kan främja ett koldioxidsnålt samhälle.

9 Loppuraportin tiivistelmä

Energiajärjestelmät ovat maailmanlaajuisesti muutosvaiheessa. Kasvava kiinnostus kestävää kehitystä, ympäristönäkökohtia ja energiavarmuutta kohtaan pakottaa yritykset ja yhteiskunnat etsimään uusia ratkaisuja talouskasvun turvaamiseksi ja ilmastonmuutoksen torjumiseksi. Vuonna 2019 Euroopan komissio esitteli Green Dealin, jossa hahmotellaan uutta kasvustrategiaa, jonka tavoitteena on muuttaa Euroopan unioni (EU) oikeudenmukaiseksi ja vauraaksi yhteiskunnaksi, jossa on nykyaikainen, resurssitehokas ja kilpailukykyinen talous, jossa ei ole nettopäästöjä kasvihuonekaasuja (GHG) vuonna 2050 ja jossa talouskasvu on irrotettu luonnonvarojen käytöstä. Monien innovaatioiden joukossa vihreällä vedyllä voisi olla merkittävä rooli kasvihuonekaasupäästöjen vähentämisessä ja kasvihuonekaasujen nettopäästöjen vähentäminen vuoteen 2050 mennessä. EU:n komissio käynnisti vetystrategian ilmastoneutraalia Eurooppaa varten kesällä 2020, ja komissio on siitä lähtien edistänyt vihreää vetyä. keskeisenä teknologiana siirtymisessä hiilineutraaliin yhteiskuntiin ja teollisuuteen. EU:n tasolla tehdään nyt suuria investointeja tämän strategian toteuttamiseksi ja erityyppisten vihreän vedyn demonstraatio- ja laajennushankkeiden rahoittamiseksi.

Vaasan seutu on leimannut itsensä Pohjoismaiden energiakeskukseksi ja energiajärjestelmäratkaisut ovat alueen yritysten keskeisiä vientituotteita globaaleille markkinoille. Vety ei kuitenkaan ole ollut alueemme yritysten tai koulutussektorin painopistealue. Kaksi vuotta sitten, kesällä 2020, vihreä vety ei ollut vielä noussut arkipäivän uutismediassa, mutta siitä keskusteltiin Suomessa enimmäkseen fossiilisten polttoaineiden vihreiden vaihtoehtojen ja uusiutuvan energian varastoinnin uusien teknisten ratkaisujen alan ydinasiantuntijoiden keskuudessa. EU:ssa ja monien muiden globaalien toimijoiden joukossa vihreiden vetyjen roolia energiasiirtymässä on kuitenkin analysoitu jo yli vuosikymmenen ajan. EU-tason uusien strategisten painopistealueiden valossa vihreän vedyn kokonaisvaltainen kartoitus ja päivitys siihen liittyvä tieto ja toiminta Pohjanmaalle on ollut ajankohtaista ja erittäin tarpeellista.

Tässä projektissa on keskitytty kehittämään tietämystä vihreästä vedystä, teknologiaan liittyvistä liiketoimintamahdollisuuksista ja vihreän vedyn roolista alueiden siirtymisessä kohti ilmastoneutraaliutta. Olemme käynnistäneet verkoston vihreän vetyteknologian kehittämisestä ja siihen liittyvistä liiketoimintamahdollisuuksista kiinnostuneille toimijoille. Tämä verkosto on muodostettu laajan toimijoiden - yliopistojen, suuryritysten, pienten ja keskisuurten yritysten, kehitysorganisaatioiden ja kuntien - pohjalta tiedon jakamiseksi ja kehitystä yhdessä vievien toimijoiden saattamiseksi yhteen.
Työ on toteutettu H2 Ecosystem Roadmap (Pohjanmaalle) -hankkeen puitteissa. Hanke sai alkunsa kolmen vaasalaisen yliopiston, Novian ammattikorkeakoulun, Vaasan ammattikorkeakoulun (VAMK) ja Hankenin kauppakorkeakoulun yhteistyönä. Aluksi se sai osittaisen rahoituksen Vaasan yliopistokeskukselta (Vaasan kaupunki), minkä jälkeen se sai REACT-EU-projektirahoituksen hankkeen toteuttamiseen kokonaisuudessaan. Hankkeen toimintaa tukemaan perustettiin ohjausryhmä. Ohjausryhmään kuului edustajia seuraavista organisaatioista: Pohjanmaan valtuusto, Vaasan yliopisto, Åbo Akademi, Vaasan seudun kehittämisyhtiö VASEK, WasaGroup, Botnia H2 Tec, Danfoss, Wärtsilä, Stormossen ja EPV.

Tämän projektin johtoajatuksena on ollut, että osaaminen teollisuuden rajat ylittävien järjestelmien rakentamisessa edellyttää monitieteisiin tieteisiin perustuvaa tietoa. Kokonaisvaltaisissa järjestelmäratkaisuissa, jotka muodostavat perustan ekosysteemitason yhteistyötä vaativille liiketoimintamalleille, ei pelkkä tekninen osaaminen tai liiketoimintaosaaminen riitä. Vedyn ympärillä olevien ekosysteemien kehittyminen edellyttää, että useat eri taidot ja resurssit omaavat toimijat tulevat yhteen, löytävät yhteiset tavoitteet työskennelläkseen ja täydentävät toisiaan tavalla, joka edesauttaa sitä, että synergiaetu on suurempi kuin yksittäisten toimijoiden summa erikseen. Vihreän vetyekosysteemin alueellisen tiekartan kehittäminen vaatii siis myös monitieteistä osaamista ja yhteistyötä.

Hankkeen konkreettiset toimenpiteet ovat olleet:

1. Pohjanmaan vetytalouden kehityksen edellytysten selvittäminen vihreän vedyn teknisen tiedon, markkinatilanteen ja tulevaisuuden ennusteiden tutkimuksella (WP 1 -raportti liitteissä).
2. Haastattelututkimuksen avulla selvitetään vientirannikon vahvuuksia ja haasteita vetyteknologian ja vetytalouden kehityksen suhteen. Tunnista toimijat, jotka voisivat ottaa paikan ekosysteemissä tuottajasta loppukäyttäjään suorien kontaktien ja tapaamisten kautta. Jo aloitettujen vetyä koskevien demonstraatiohankkeiden lisäksi tunnistaa mahdolliset pilottihankkeet ja T&K-toiminnot vedyn tuotantoon, jakeluun, varastointiin ja käyttöön.
3. Tiedon jakamisen helpottaminen blogeja ja artikkeleita julkaisemalla, vetyverkoston käynnistäminen ja yhteisen vision kehittäminen järjestämällä viisi (5) verkostoituminen seminaaria ja työpajaa (Projektin yhteenveto ja aikataulu liitteissä).
4. Yhteistä visiota ja hankkeen tuloksia analysoivan ja syntetisoivan raportin kirjoittaminen tiekartan muodossa vetytalouden kehittämiseen Pohjanmaan alueella (WP 3 -raportti liitteissä).

Kaiken hankkeen toiminnan ytimessä on ollut yhteistyö laajan eri toimijoiden kanssa ja toimijoiden saaminen mukaan mahdollisimman paljon. Tässä hankkeessa on ollut olennaista toimia tiiviissä yhteistyössä aluekehitysyhtiöiden ja Kansallisen Vetyverkoston kanssa. Tämä on antanut hankkeelle vauhtia saada mukaan laajempi joukko alueemme yrityksiä, kuntia ja oppilaitoksia aloittamaan vihreään vetyyn liittyviä aloitteita. Hankkeen aikana yli 200 henkilöä, mukaan lukien edustajat yli 60 yrityksestä, on osallistunut hankkeen toimintaan ja osoittanut kiinnostusta vetyyhteistyön tutkimiseen Pohjanmaalla ja Merenkurkun alueella.

Euroopan aluekehitysrahaston (EAKR) rahoittaman hankkeen kuvaus

1 Hanke

2 Hakijan perustiedot

Osatoteuttajat