Euroopan unioni Vipuvoimaa EU:lta

Euroopan aluekehitysrahaston (EAKR) rahoittaman hankkeen kuvaus

1 Hanke

Hankekoodi: A77825

Hankkeen nimi: Circular Insight & Transition - CIT

Toimintalinja: 8. REACT-EU:n EAKR-toimenpiteet

Erityistavoite: 12.2. Tutkimus- ja innovaatiotoiminnan kehittäminen erityisesti digitalisaation edistämisen ja yhteiskunnan hiilineutraalisuustavoitteen toteutumisen näkökulmasta

Suunnitelman mukainen toteutusaika: Alkaa 1.10.2021 ja päättyy 30.6.2023

Toiminnan tila: Toiminta päättynyt

Vastuuviranomainen: Pirkanmaan liitto

2 Hakijan perustiedot

Hakijan virallinen nimi: Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy

Organisaatiotyyppi: Mikroyritys

Y-tunnus: 0872411-8

Jakeluosoite: Närpesvägen 2

Puhelinnumero: 0505678673

Postinumero: 64200

Postitoimipaikka: Närpes

WWW-osoite: http://www.dynamonarpes.fi

Hankkeen yhteyshenkilön nimi: Stefan Malm VD

Yhteyshenkilön asema hakijaorganisaatiossa: Ab Företagshuset Dynamo Yritystalo Oy

Yhteyshenkilön sähköpostisoite: lisa.backman-perala(at)dynamonarpes.fi

Yhteyshenkilön puhelinnumero: 0505678673

Hakijoiden lukumäärä tai tuen siirto -menettely:

Osatoteuttajat

3 Suunnitelman mukainen tiivistelmä toteutuksesta

Övergången till en cirkulär ekonomi är en resa i flera steg. Utan medvetenhet om vad cirkulär ekonomi betyder kan man inte effektfullt implementera tankesättet och utan att också implementera tankesättet har medvetenhet ingen verkan. Omställningen behöver göras genom en långsiktig övergång till cirkulära affärsmodeller där varor och tjänster erbjuds på nya sätt.

Projektets målsättning är dels att fortsätta implementeringen av den färdplan och aktionsplan för Österbotten som CERM-projektet tagit fram under åren 2019-21. Österbotten har goda förutsättningar att utvecklas till ett hållbart samhälle och med ett näringsliv vars verksamhet bygger på den cirkulära ekonomins principer om koldioxidsnålhet och resurseffektivitet.

Den gröna återhämtningen är mycket central för näringslivet efter Covid-19 och klimatutmaningarna fortsätter utan hänsyn till coronakrisen. Därför bör dessa båda hanteras parallellt för att vi ska kunna skapa ett resilient Österbotten.

Projektet tar fasta på de lärdomar och de slutsatser som kunnat dras från CERM-projektet och nulägesanalys av situationen kring cirkulär ekonomi i Österbotten idag.

4 Hankkeen kohderyhmät

4.1 Varsinaiset kohderyhmät

Målgruppen i projektet är företagen i Österbotten. Målsättningen är att hitta företag från flera branscher som befinner sig på de olika nivåerna på den cirkulära resan och utgående från detta skapa modeller och konkreta processer som andra företag kan implementera.

Varje företag har olika förutsättningar och beroende på om de är tjänsteföretag, handelsföretag eller producerande företag så kommer deras omställning att vara delvis olika men eftersom målet att bli koldioxidneutrala senast år 2035 är gemensamt kommer flera åtgärder att vara universellt anpassningsbara. Ska de österbottniska företagen vara föregångare borde omställningen vara pågående i alla de 15000 företagen redan 2030-2031.

Med erfarenheter från CERM-projektet koncentreras åtgärderna i detta projekt inte till specifika branscher. Istället sätts fokus på att hitta företag från olika branscher och olika verksamheter som kan vara vägvisare och lära av varandra. På detta vis kan man identifiera bransch överskridande gemensamma och samt även mera branschspecifika åtgärder.

Vi har i CERM projektet noterat några ekosystem som skapats eller håller på att formas. CERM projektet har initierat (t.ex. biogasekosystemet) och deltagit i utvecklandet av vissa (Alholmens ekosystem). Detta är ett arbete som kommer att fortsätta och öka i CIT-projektet. Dessa ekosystem kunde vara ekosystemet för biogas (lantbruksbiomassa producerare, entreprenörer i logistik, biogas, tankställen, ekogödsel osv. För plaståtervinning, t.ex. tillverkare av balplast, primärodlare, plastrengörnings och flisnings entreprenörer osv. Företag som funderar på energilösningar att ersätta torv & tungolja i olika processer och fjärrvärme. Hållbar design och företags överlappande samarbete vid hållbar upphandling inom t.ex. metall och karossindustrin bara för att nämna några exempel.

4.2 Välilliset kohderyhmät

Kommuner, upphandlare, finansiärer, investerare, politiska beslutsfattare, kunder och andra samarbetspartners såsom, t.ex. underleverantörer, certifierings konsulter etc. till företagen i regionen och som påverkar företagen i deras dagliga arbete, utvecklingsarbete och affärsverksamhet.

Eftersom också kommunerna är mitt inne i omställningsprocesser finns det synergier i att också rikta samarbetet i detta projekt mot de projekt som pågår på kommunfältet. Kommunerna är med andra ord en sekundär målgrupp, men eftersom behoven och processerna delvis påverkar varandra bör utvecklingen gå parallellt.

Kommunerna är stora upphandlare och kommer inom en snar framtid att ställa krav på hållbarhet och koldioxidneutralitet i offentliga upphandlingen. Det ger en stor påverkan på våra företag som då måste kunna leverera varor och tjänster som uppfyller kommunernas upphandlingskrav. Samtidigt ska kommunens personal kunna hantera och förstå detta med cirkulär ekonomi, hållbarhet och livscykelanalys för att hantera upphandlingsprocessen på rätt sätt.

5 Projektin julkinen rahoitus, euroa

Myönnetty EU- ja valtion rahoitus: 398 640

Toteutunut EU- ja valtion rahoitus: 395 686

Suunniteltu julkinen rahoitus yhteensä: 465 680

Toteutunut julkinen rahoitus yhteensä: 462 230

6 Maantieteellinen kohdealue

Maakunnat: Pohjanmaa

Seutukunnat: Jakobstadsregionen, Sydösterbottens kustregion, Vaasan

Kunnat: Uusikaarlepyy, Mustasaari, Kaskinen, Kristiinankaupunki, Vöyri, Pietarsaari, Kruunupyy, Pedersören kunta, Vaasa, Maalahti, Luoto, Närpiö, Korsnäs

Toteutuspaikan osoite, jos hanke toteutetaan yhdessä paikassa

Jakeluosoite:

Postinumero:

Postitoimipaikka:

7 Hakemusvaiheessa ilmoitettavat arviot hankekohtaisista seurantiedoista

7.1 Uusien työpaikkojen määrä (kysytään vain erityistavoitteisiin 1.1, 2.1 ja 3.1 kuuluvissa hankkeissa)

Suunniteltu: 0, joihin työllistyvät naiset 0

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0.00, joihin työllistyvät naiset 0.00

7.2 Uusien yritysten määrä (kysytään vain erityistavoitteeseen 1.1 kuuluvissa hankkeissa)

Suunniteltu: 0, joista naisten perustamia 0

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0.00, joista naisten perustamia 0.00

8 Horisontaaliset periaatteet

8.1 Sukupuolten tasa-arvo

Hankkeessa on tehty toimintaympäristön analyysi sukupuolinäkökulmasta: Ei
Detta är inte ett huvudmål utan en horisontell princip som beaktas i arbete och resultat.
Sukupuolinäkökulma on huomioitu hankkeen toiminnassa (valtavirtaistaminen): Ei
Detta är inte ett huvudmål utan en horisontell princip som beaktas i arbete och resultat.
Hankkeen päätavoite on sukupuolten tasa-arvon edistäminen: Ei
Detta är inte ett huvudmål utan en horisontell princip som beaktas i arbete och resultat.

8.2 Kestävä kehitys

VälitönVälillinen
Ekologinen kestävyys
Luonnonvarojen käytön kestävyys 7 9
Projektets huvudmålsättningar är att minska på företagens användning av jungfruliga naturresurser och att dagens materialströmmar som betraktas som avfall används i produktionen på mesta möjliga sätt
Ilmastonmuutoksen aiheuttamien riskien vähentäminen 7 9
Åtgärder som skapar mera cirkulärt tänkesätt minskar kraftigt koldioxidavtrycket och minskar på resurseranvändningen. Detta ger en mycket positiv effekt på klimatförändringen.
Kasvillisuus, eliöt ja luonnon monimuotoisuus 0 0
Detta är inte ett huvudmål i projektet men beaktas i görligaste mån.
Pinta- ja pohjavedet, maaperä sekä ilma (ja kasvihuonekaasujen väheneminen) 5 5
Flera åtgärder kommer att minska utsläppen av växthusgaser.
Natura 2000 -ohjelman kohteet 0 0
Detta är inte ett huvudmål i projektet men beaktas i görligaste mån.
Taloudellinen kestävyys
Materiaalit ja jätteet 7 8
Projektet minskar råmaterialanvändningen och avfall blir en råvarutillgång.
Uusiutuvien energialähteiden käyttö 0 0
Detta är inte ett huvudmål i projektet men beaktas i görligaste mån.
Paikallisen elinkeinorakenteen kestävä kehittäminen 7 7
Den lokala näringslivsstrukturen utvecklas mot ett mera hållbart tänk. Detta skapar nya konkurrensfördelar på en global marknad och ökar chanserna på en hållbar tillväxt i våra företag.
Aineettomien tuotteiden ja palvelujen kehittäminen 0 0
Detta är inte ett huvudmål i projektet men beaktas i görligaste mån.
Liikkuminen ja logistiikka 0 0
Detta är inte ett huvudmål i projektet men beaktas i görligaste mån.
Sosiaalinen ja kulttuurinen kestävyys sekä yhdenvertaisuus
Hyvinvoinnin edistäminen 6 8
Med implementerat cirkulärt tänk i företagens processer påverkas företagens personal, kunder och omgivande nätverk på ett positivt hållbart sätt som öka känslan av välbefinnande.
Tasa-arvon edistäminen 0 0
Detta är inte ett huvudmål i projektet men beaktas i görligaste mån.
Yhteiskunnallinen ja kulttuurinen yhdenvertaisuus 0 0
Detta är inte ett huvudmål i projektet men beaktas i görligaste mån.
Kulttuuriympäristö 0 0
Detta är inte ett huvudmål i projektet men beaktas i görligaste mån.
Ympäristöosaaminen 6 6
Projektet påverkar kunskaper och förståelsen på ett effektivt sätt i företagen och bland deras kunder. Miljökompetensen kommer att öka kraftigt då synsättet i företagen ändras väsentligt när företagen upptäcker att det som nu betraktas om avfall är egentligen naturresurser som kan användas till nya produkter som inte belastar miljön.

9 Loppuraportin tiivistelmä

Huvudmålet med CIT-projektet har varit att öka förståelsen för vad cirkulär ekonomi innebär utgående från den cirkulära resan, vilken är en flerstegsmodell vars fokus ligger i att skapa medvetenhet. Viktigt har också varit att arbetet med att implementera den färdplan för cirkulär ekonomi som skapats inom ramen för det tidigare projektet, samt fortsätta ett gott hållbarhetsarbete och -kommunikation i samarbete med regionala företag. Projektet har aktivt utgått från den omvärldsförändring som uppkom som följd av coronapandemin, vilket innebar en ny verklighet för många av regionens företag. Den gröna omställningen kom i ett nytt ljus tack vare alla de utmaningar som uppstod i spåret av pandemin. Vi har konstaterat under projektets gång att behoven av cirkulär ekonomi och mer hållbara affärsmodeller fått en skjuts framåt. Projektperioden har präglats av resurssnåla lösningar, behovet av ekosystem samt mera lokala värdekedjor.