Euroopan unioni Vipuvoimaa EU:lta

Euroopan sosiaalirahaston (ESR) rahoittaman hankkeen kuvaus

1 Hanke

Hankekoodi: S21915

Hankkeen nimi: Föreningsliv för alla

Toimintalinja: 3. Työllisyys ja työvoiman liikkuvuus

Erityistavoite: 6.1. Nuorten ja muiden heikossa työmarkkina-asemassa olevien työllistymisen edistäminen

Suunnitelman mukainen toteutusaika: Alkaa 1.3.2020 ja päättyy 31.8.2022

Toiminnan tila: Toiminta päättynyt

Vastuuviranomainen: Keski-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus

2 Hakijan perustiedot

Hakijan virallinen nimi: Centria-ammattikorkeakoulu Oy

Organisaatiotyyppi: Ammattikorkeakoulu

Y-tunnus: 1097805-3

Jakeluosoite: Bondegatan 2

Puhelinnumero: 0406211887

Postinumero: 67100

Postitoimipaikka: Karleby

WWW-osoite: http://www.centria.fi

Hankkeen yhteyshenkilön nimi: Mona Groop-Sjöholm

Yhteyshenkilön asema hakijaorganisaatiossa: Projektledare

Yhteyshenkilön sähköpostisoite: mona.groop-sjoholm(at)centria.fi

Yhteyshenkilön puhelinnumero: 0406211887

Hakijoiden lukumäärä tai tuen siirto -menettely:

Osatoteuttajat

3 Suunnitelman mukainen tiivistelmä toteutuksesta

Ett grundläggande problem i integrationen av nyanlända personers är avsaknaden av kontakter med lokalbefolkning utöver myndighetstjänstemän. Möjligheterna för att integreringsinsatserna får önskad effekt begränsas starkt av exempelvis nyanländas brist på sociala kontakter och möjligheter att träna det nya språket i en relationsbaserad miljö. Svaga sociala nätverk utöver den egna etniska gruppen gör också att potentiella kontakter till arbetsmarknaden går förlorade. Social isolering försvagar också direkt arbets- och funktionsförmågan hos invandrare.

Informella nätverk är ofta avgörande vid tillsättande av jobb. Invandrare saknar ofta dessa nätverk vilket försätter dem i ett än mer utsatt läge. Genom delaktighet i föreningsliv kan nya betydelsefulla kontakter skapas på ett naturligt sätt mellan invandrare och finländare. Många föreningar säger sig ha ett stort behov av att få fler engagerade medlemmar, men de vet inte hur de ska gå tillväga för att hitta potentiella nya medlemmar, och det finns sällan en konkret plan för hur man tar emot nya medlemmar och ser till att de får en plats i föreningsverksamheten. Speciellt det finlandssvenska föreningslivet har allt att vinna genom att bli bättre på att inkludera nyfinländare i sina föreningar och nätverk.

I dagsläget nämns föreningar och tredje sektorn i läroplanen för integrationsutbildningen och VALMA men den praktiska tillämpningen är inte systematiserad. I nuläget är fokus på arbetslivet och vidare studier i dessa utbildningar och information om fritiden som en stödande faktor ryms ofta inte med fastän det skulle av vara av stor vikt för en persons sociala delaktighet och i förlängning assimilation i det finländska samhället.
Det behövs ett konsekvent och resurseffektivt arbetssätt för att matcha invandrare och föreningar som kan leva vidare i integrationsprocessen också efter projektverksamhet. Projektets syfte är att stöda invandrares sociala delaktighet och därmed förbättrade arbets- och funktionsförmåga genom bättre förutsättningar att delta i det finländska föreningslivet genom att
- göra föreningslivet, dess roll i Finland och dess möjligheter synliga och förståeliga för invandrare genom bättre undervisningsmaterial om föreningslivet
- öka mottagligheten i finländska föreningar för deltagare från andra kulturer och hjälpa föreningar att hitta nya medlemmar och talkokrafter från andra kulturer genom en inkluderingsguide för föreningar
- skapa ett nytt, kontinuerligt och resurseffektivt regionalt arbetssätt att koppla ihop invandrare och föreningar som medför hållbar tvåvägsintegration och i förlängning en stig till förbättrade möjligheter till sysselsättning

Som ett resultat av projektet känner invandrare bättre till möjligheterna till social delaktighet genom föreningar i Jakobstadsregionen och känner sig inspirerade att ta del i olika verksamheter. Som en effekt av projektet ökar antalet aktiva med invandrarbakgrund i föreningar i Jakobstadsregionen och det här leder till bättre välmående, djupare språkkunskaper och större förankring i samhället för invandrare. I förlängning ger involveringen i frivillig verksamhet och föreningsliv invandrare bättre sociala nätverk som leder till bättre förutsättningar för sysselsättning.

En viktig del av projektet är utveckling av samarbetet mellan olika aktörer inom sysselsättning, arbetsträning och rehabiliterande verksamhet så att också regionens föreningar tar med i utvecklingen av invandrare sysselsättning.
Som ett resultat av projektet fungerar i Jakobstadsregionen en heltäckande metod för hur tvåvägsintegration sker genom tredje sektorn. Erfarenheterna och modellerna har spridits och inspirerat till mera samarbete inom och över regioner och bland aktörer.

4 Hankkeen kohderyhmät

4.1 Varsinaiset kohderyhmät

Projektets främsta målgrupp är invandrare som är arbetslösa eller tillgängliga för arbete. Projektets målgrupp är invandrare i Jakobstadsregionens fem kommuner med specialfokus på invandrare som är svårsysselsatta. Invandrare som befinner sig i svag arbetsmarknadssituation kan också delta i projektets aktiviteter. Med invandrare som målgrupp i projektet avser vi kvot- och asylflyktingar, arbetskraftsinvandrare, högskolornas internationella alumner eller studerande som är i slutskedet av sina studier och invandrare som flyttat till Jakobstadsregionen p.g.a. familjeskäl som är arbetslösa eller tillgängliga för arbete.

Målgruppens möjligheter och ramar för att kunna delta i volontärarbete har diskuterats med TE-byråns Integrationssakkunniga Marjut Marttila den 29.1.2020. Marttila hänvisade till TE-byråns regelverk på organisationens hemsida: http://www.te-tjanster.fi/te/sv/arbetssokande/om_blir_arbetslos/utkomstskydd/frivilligarbete_talkoarbete/index.html
Projektet följer regelverket i sin verksamhet och informerar samtliga målgrupper i projektet om ramarna för vilka arbetssökande kan delta i frivillig verksamhet.

4.2 Välilliset kohderyhmät

Projektets andra målgrupp är föreningar. En social delaktighet för invandrare genom föreningar och tredje sektorn kan inte uppnås utan bearbetning av föreningar. Inställningar, kommunikation och verksamhet behöver ändras mot en mer inkluderande kultur hos föreningar.

Indirekta målgrupper är kommuner, verksamheter och individer som kommer i kontakt med regionens föreningar samt nyfinländare. Dessa aktörer inbegriper skolor (alla stadier), representanter för småbarnspedagogiken i regionen, social- och hälsovården, företag och frivilliga.

5 Projektin julkinen rahoitus, euroa

Myönnetty EU- ja valtion rahoitus: 197 007

Toteutunut EU- ja valtion rahoitus: 182 945

Suunniteltu julkinen rahoitus yhteensä: 221 437

Toteutunut julkinen rahoitus yhteensä: 206 038

6 Maantieteellinen kohdealue

Maakunnat: Pohjanmaa

Seutukunnat: Jakobstadsregionen

Kunnat: Uusikaarlepyy, Pietarsaari, Kruunupyy, Pedersören kunta, Luoto

Toteutuspaikan osoite, jos hanke toteutetaan yhdessä paikassa

Jakeluosoite:

Postinumero:

Postitoimipaikka:

7 Hakemusvaiheessa ilmoitettavat arviot hankekohtaisista seurantiedoista

7.1 Osallistuvien yritysten lukumäärä

Suunniteltu: 0

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 11

7.2 Osallistuvien henkilöiden lukumäärä

Suunniteltu: 70

8 Horisontaaliset periaatteet

8.1 Sukupuolten tasa-arvo

Hankkeessa on tehty toimintaympäristön analyysi sukupuolinäkökulmasta: Ei
Det har inte gjorts en analys av arbetsmiljön ur könsperspektiv.
Sukupuolinäkökulma on huomioitu hankkeen toiminnassa (valtavirtaistaminen): Kyllä
Projektet har speciell fokus på flickor och kvinnors möjligheter att delta i föreningsverksamhet på fritiden.
Hankkeen päätavoite on sukupuolten tasa-arvon edistäminen: Ei
Nej, huvudmålet är inte att främja jämställdhet i projektet.

8.2 Kestävä kehitys

VälitönVälillinen
Ekologinen kestävyys
Luonnonvarojen käytön kestävyys 0 0
Ilmastonmuutoksen aiheuttamien riskien vähentäminen 0 0
Kasvillisuus, eliöt ja luonnon monimuotoisuus 0 0
Pinta- ja pohjavedet, maaperä sekä ilma (ja kasvihuonekaasujen väheneminen) 0 0
Natura 2000 -ohjelman kohteet 0 0
Taloudellinen kestävyys
Materiaalit ja jätteet 0 0
Uusiutuvien energialähteiden käyttö 0 0
Paikallisen elinkeinorakenteen kestävä kehittäminen 0 0
Aineettomien tuotteiden ja palvelujen kehittäminen 0 0
Liikkuminen ja logistiikka 0 0
Sosiaalinen ja kulttuurinen kestävyys sekä yhdenvertaisuus
Hyvinvoinnin edistäminen 5 0
Målet är att målgruppens medverkan i tredje sektorns aktiviteter via projektet direkt främjer deras välmående.
Tasa-arvon edistäminen 0 5
Projektet har speciell fokus på att kvinnor har lika möjlighet att delta i förenings- och fritidsverksamhet.
Yhteiskunnallinen ja kulttuurinen yhdenvertaisuus 0 5
Nyfinländare skall ha lika möjlighet att förverkliga sig själv, skapa sociala nätverk och påverka i samhället.
Kulttuuriympäristö 0 5
De finländska kulturmiljöerna som bevaras och utvecklas av t.ex. hembygdsföreningar är i fara att förfalla pga brist på aktiva. Projektets åtgärder kan förhoppningsvis stöda också dessa föreningars möjlighet till nya medlemmar.
Ympäristöosaaminen 0 0

9 Loppuraportin tiivistelmä

Projektets syfte har varit att stöda invandrares sociala delaktighet och därmed förbättrade arbets- och funktionsförmåga genom bättre förutsättningar att delta i det finländska föreningslivet. I projektet ”Föreningsliv för alla” skulle man:
1. göra föreningslivet, dess roll i Finland och dess möjligheter synliga och förståeliga för invandrare
2. öka mottagligheten i finländska föreningar för deltagare från andra kulturer
3. hjälpa föreningar att hitta nya medlemmar och talkokrafter från andra kulturer
4. skapa ett nytt, kontinuerligt och resurseffektivt sätt att koppla ihop invandrare och föreningar som medför hållbar tvåvägsintegration och i förlängningen en stig till förbättrade möjligheter till sysselsättning

Projektet har utmynnat i följande:
1. Ett utbildningsmaterial riktat till utbildare och nyfinländare inom språk- och integrationsutbildning. Utbildningsmaterialet förklarar föreningslivets historia, uppbyggnad och nytta i det finska samhället, samt varför det är viktigt att ha en aktiv fritid. (Yrkesakademin)
2 En inkluderingsguide till hjälp för föreningar som vill bli mer inkluderande. Föreningar har på olika sätt gjorts uppmärksamma på behovet av att inkludera nyfinländare i verksamheten, bland annat via enkätförfrågan, diskussionsforum, workshoppar samt via projektets synlighet i media. En modell för ett intyg över aktivt föreningsengagemang har tagits fram. Den som fyller i intyget fungerar samtidigt som referensperson åt den föreningsaktiva nyfinländaren. (Centria)
3. Aktiverat lokalsamhället och skapat en modell där lokala fritidsvolontärer matchas med nyfinländare och besöker en förening eller fritidsintresse tillsammans. Till fritidsvolontär-uppdraget har ett utbildningsmaterial skapats. En volontärbank har upprättats. (Integrationsenheten)
4. Integrationskedjorna gällande social delaktighet i Jakobstadsregionen gåtts igenom och utvecklats. Ämnet tas systematiskt upp i integrationshandledning. (Integrationsenheten)
5. Projektet har lyft upp vikten av skapandet av mötesplatser i samtal med föreningar och kommuner, samt ordnat ett antal evenemang som erbjudit mötesplatser (Familjedag i Gamla hamn, Social Wednesday, två träffar för International Women in the Jeppis Region).
6. Föreningar har fått information om möjligheten att ordna arbetsprövning. De föreningar som tagit emot arbetsprövare inom ramen för projektet fungerar som goda exempel.
7. Förebyggande arbete bland personer med utländsk bakgrund som arbetar har gjorts i samråd med företag. En modell för samarbete har utvecklats. Företag har gjorts uppmärksamma på hur de kan stöda integrationen för personal med utländsk bakgrund genom fritidsvolontärmodellen samt material framtaget i projektet. (Integrationsenheten)

Sammanfattningsvis kan konstateras att projektet har förbättrat nyfinländares möjlighet till social delaktighet i Jakobstadsregionen genom bättre möjligheter att delta i föreningsliv. Den förväntade effekten på är att nyfinländare blir aktivare i föreningar i regionen. Genom föreningsengagemanget har man möjlighet att lära känna lokala människor och öva det lokala språket. Detta förbättrar i förlängningen även deras möjlighet till arbete eftersom språkkunskaper och nätverk är centrala när man söker jobb.